PaperCut

I tisdags var jag i skolan som vanligt. Och sen när jag hade slutat så träffade jag Matilda och Johan.
Så jag prata lite med dom och så. Sen så skulle dom hem till Matilda och jag till bussen.
Och när jag stod där och vänta så såg jag Biku också. så jag pratade lite me henne också.
Sen åkte jag hem. Åt, bytte kläder och cyklade till stallet.
Sen så bytte jag om igen och gick upp till stallet för att få reda på vem jag skulle rida, och vad vi skulle göra.
Och vi skulle ha hopplångchering (vet inte hur det stavas). Och jag skulle dela häst med Hilda, den minsta personen i vår rid grupp. Och vi skulle ha Peperoni av alla hästar när det va hoppning och allt.
Så jag va lite orolig för hus skulle hon kunna hålla imot om Peppe fick för sig att han skulle skena innan hindret
när jag sitter där på han utan nån som hälst kontroll öve honom. Och inget annat än hans mann att hålla i.

Men det visade sig att Hilda var riktigt bra på longchering fast hon aldrig gjort det för.
Och att Peperoni va skit bra på det också och att det inte alls var svårt att hålla balansen fast vi skulle hoppa i
galopp med händerna utsträckta. Och det visade sig att det var jätte kul och skit härligt.
Man bara flög utan att behöva tänka på vart hästen va på väg.

Men sen när jag skulle longhera och Hilda skulle hoppa så blev jag skit yr.
Men det gick  jätte bra för henne också, så det va ju bra.

Och när jag kom hem frös jag helatiden. Och sen somnade jag på soffan ett tag.
Först när jag tog min tumperatur så var den 35.4 så de kanska inte va så konstigt att jag frös.
Men sen så höjdes temperaturen till 38 så jag stannade hemma och sov igår och idag..
men nu mår jag bättre..

Hejs.

Jag vakna klockan halv åtta imorse, för att jag trodde att vi skulle åka tidigt till Norrköping.
Men det blev inte riktigt så. Och det tog en massa tid innan vi åkte iväg för att Jaakko skulle följa med.
Och han hade varit och fiskat eller nått hela morgonen så han skulle hem och duscha först.
Så det tog ett tag. Och sen när vi väl skulle åka så var klockan typ halv två. Så jag ringde till stallet och sa
att jag inte kunde komma på ridningen idag för att vi skulle komma hem så sent. Och jag ser ut
som ett missfoster eller nått på mitt passfoto.. Men jag ville inte säga åt gubben som tog den att jag ville ta ett nytt.
Men Senja såg ju ut som en fisk så det är lugnt. 
 
Och sedan efter att vi varit på polisstationen och fixat våra pass så skulle vi åka till maxi.
Och det var lyckat tyckte jag iaf. Fast det tog typ fyra timmar där, men det var det ju värt.
Jag köpte ett hel vitt linne och ljusblå jeans leggins från Gina, en stor t-shirt från H&M med leopard mönster, ett vitt nattlinne eller så kanske det är en jätte lång T-shirt från Cubus med en tecknad indian gubbe på och ett par fina vita converse liknande skor från din sko.

Det är inget fel på mig. Jag bara tänker för mycket.
Jag ska nog gå och måla lite nu. Av reagera som det också kallas...

Hejs...

Åhh.. Va trög jag är! Hur kan jag över fått för mig nått så dumt. Allt jag gjort, allt jag gör... Bara för nått som jag vill ska vara sant. Men inte kan det vara så inte. Ilussionen är för perfekt för att man ska förstå, se det som står bakom det vackra ansiktet.  Undrar hur många timmar jag slösat bort igentligen. Tiotals, hundratals... Nee, så mycket kan det ju inte vara. Men det känns som en evighet. Varje minut man sitter där och väntar, letar med blicken. Nått som påminner om det man vi se. Och allt som rör sig, allt som finns i närheten av en, blir en stor besvikelse. För det är aldrig det man igentligen vill se. Man föröker lura sig själv.  Innan man somnar, innan man vaknat helt. Dygnet runt.  Men när man väl ser, går hjärnan på högvarv, hjärtat slår dubbelslag,  man sitter som på en spikmatta, i en elektrisk stol, utan nån som helst kontroll över sig själv. Stum som ett fån, helt värdelös.  Men när man ser in i de ögon man vill se, glömmer man för ett ögonblick om allt det där. Men när det är på väg till verkligheten igen, det är då man blir slagen igen. Alltid samma ställe, alltid på samma blåmärken. Så att den aldrig riktigt hinner läka och försvinna. De sitter där och påminner om det vackra och sanningen. Ilussionen försvinner, ögonen, blickarna, ansiktet, leendet, rösten. Helt plötsligt ser man bakom den igen. Bakom det man själv vill, den grymma sanningen som slår en igen. Blå. Slagen. Ner bruten. Men ändå tänker man på det vackra igen innan man somnar, så är det alltid, det går inte att undvika...

Hejs

You are my everything
My head and my heart mind my wing
i could give all again
I'm never sure
of anyything
with you

The jokes the laughs the teardrops too
The games the fun the travels too
Yes I won't do them all with you
All good things now come from you

I hope you feel the way I do
I hope you give yourself up too
I'm damned to feel the way I do
What have I done
to fall so hard
for you

You are my everything
My head and my heart mind my wing
The past the present tomorrow too
I'll spend my final day
with you

I hope you feel the way I do
I hope you give yourself up too
I'm damned to feel the way I do
What have I done
to fall so hard
for you

I hope you feel the way I do
I hope you give yourself up too
I'm damned to feel the way I do
What have I done
to fall so hard
for you

Ehm.. Igår blev den en jävla mass cyklande för mig.
Först på morgnen till centrum. Sen när jag sluta till stallet.
Men sen så kom jag på att jag skulle hinna hem och va hemma i i typ 2 timmar innan ridningen
för min häst gick på lektionen innan. Så jag cyklde hem skogsvägen.
Och efter att jag vart hemma i 2 timmar så cyklade jjag den vanlig vägen till stallet igen.
och sen efter ridningen så cyklade jag skogs vägen hem igen...


Och föresten, så had evi vanlig hoppning i går då.
Och jag fick Sprite och jag va lite nervös för hur det skulle gå.
För det va typ andra gången i mitt liv som jag skulle rida honom och första gången jag skulle hoppa med han.
Och vi hade Moa istället för Jessica och hon visste inte riktigt hur högt vi skulle hoppa eller hur mycket.
Så hon satte hindrerna på ungefär 80-90cm eller så. Fast ingen sa nått om det för alla var skit pep på att
äntligen få hoppa lite högre än vanligt.
Och Sprite va helt fantastisk att hoppa med :D
Jag har inte hoppat men en så bra häst sen jag hoppade med Milton! Och det säger en del om stallets
hästar tycker jag iaf. Dom flesta är väll bra men alla har nått "prolem" eller va man ska säga.
T ex Goliat, om man inte hjälper honom ordentligt och håller rätt galopp så
blir det lätt att han tar världens skutt typ 1,5 meter framför hindret.
Eller så är hästarna lite för helt inför hoppning som typ Tian och Peperoni.
Eller så är dom svår styrda och drarsig mot kanten av hindret eller bara skenar förbi som Mirage och Donna..

Men Sprite är absolut bättre än Greysson på hppning..
Och Greysson är jävligt bra han med. Så igår var det första gången för mig att hoppa med Sprite och första
gången att hoppa så högt som vi gjorde igår :D

Och nu blev det ett skit tråkigt och onödigt inlägg om att cykla och  rida..
Så trevligt för alla helt intresserade typ Jennie. Men ajaaa..

Hejs.

DET     SKA      STÅ    ------> SKITSOMAISA   <------ 

Jag missa o:et förut....

Heee..  Jag pratade med min kusin på msntyp nyss.
Oh va trevlig det va .. Men typ mystiskt också, för jag skrev på engelska XD
Och de lät ju skit bra säker. Men huvud saken va att jag snacka med henne iaf.
Och vi hade kul eller iaf jag.. Hahahah vi sa att vi skulle åka till finland utan att min pappa
fick reda på det.. Men det så går det ju inte att göra.
Men ändå det hade varit skit kul om man kunde gjort så.. Jag önskar jag kunde få träffa dom i sommar :v)

Men nu så har jag ju ingen bilder på dom..
Så ni kommer inte att få veta hur dom ser ut men ajaa..
Men en av dom ha bilddagboken... Så om ni vill veta hur hon ser ut så kan ni glo lite där istället..
Hon heter ------> SkitsMaisa   så glo på nu bara :D

Och imorn så blir det stallet.. och jag tror att vi ska hoppa trängbanan eftersom
vi har pratat om det en massa..

Oc nu har jag och Emelie bestämt att när How to be kommer på bio i Sverige så ska vi se den!

SÅ HEJS MED ER! <3

The Kooks - Always where I need to be  <3<3<3

She don't know who she is,
Oh, I can take her anywhere,
Do whatever comes naturally to you,
You know she just don't care,
You know she just don't care,

'Cause I am always where,
I need to be,
And I always thought,
I would end up with you eventually,

Do do-do do do do do...

Now I see her again,
I asked to be a hummingbird,
Whisper words in her ear,
Oh, now you know I just don't care,
You know she just don't care,

'Cause I'm always where,
I need to be,
And I always thought,
I would end up with you eventually,

Do do-do do do do do...

Say!

I'm a man, I'm a man,
Oh I'm a man on the scene
I'm a man and I can be so obscene
Because I always think that I know how to be
But I always thought I would end up with you eventually

Do do-do do do do do...

I'm a man, I'm a man,
Oh I'm a man on the scene
I'm a man and I can be so obscene
Because I always think that I know how to be
But I always thought I would end up with you eventually

Do do-do do do do do...

Say!

I'm a man, I'm a man,
Oh I'm a man on the scene
I'm a man, I'm a man
I can be so obscene

---

Idag har jag haft ganska tråkigt idag faktiskt.
På naturvetenskapen så tittade vi på våra baktierie odlingar.
Typ av våra finger avtryck, hårstrån, sko sulor och massor hel mysko.
Och dom fick mig att må illa men jag hade redan haft ont i huvet hela dagen så
jag gick hem innan engelska. Och det var jag glad över. För jag hade skit ont i huvet när jag kom hem.
Men sen så tog jag några panodil och det hjälpte.

Och jag har faktiskt skrivit klart mitt natukunskaps uppgift.
Fast det känns som om det blev lite lite. Ajaa..

Och så fick jag lägga upp min bilder från min mobil till datorn.
Eller jag fick låna Senjas ubs-sladd.

Så nu lite allmänt störda bilder :P

      
     
     

Jahajaa, det är bilder från de senaste veckorna typ..

Hejs<3

Jag bara måste sen filmen How to be...
Den verkar så bra och lita udda tycker jag.