Oh, så det kan gå..



Haha,  vilken dag gårdagen var. Jag har fått jobb som jag faktiskt kan få betalt för. Och så stallet, haha. Ation fyllt var det. Blev inprejad i en väg av en häst med kittliga bakben. Lekte lite cowboy utan stigbyglar med en annan väldigt rolig häst. Och jag kom ihåg at tänka medans jag satt där och höll mig fast. För annars så går det ju så snabbt när man flygger av, att man inte riktigt hinner förstå vad som hnde förs en man sitter där på backen och borstar av smutts från sina kläder. Men så var det inte riktig den här gången. galopperar man på en volt, utanstigbyglar, men en häst som man verkligen måste driva fram för att galoppen ska få en normal takt. (som man kan sitta ner i och inte flaxar fram och tillbacka på, typ guttens "jag-galopperar-med-bara-frambenen-galopp" fast värre.) Så är det lite annorlunda. Specielt om man har bestämt sig för att man inte ska "trilla" av.

TOTALT OINTRASSANT FÖR JENNIE T. EX

Det var alltså Sally jag red, lite ironiskt nog... Sanni och Sally, vilket skämt! Haha ridläraren tyckte att det va kul iaf.. Men Sally är ju en trevlig häst, som inte tycker om när man har ett spö. Så fort man lägger spöt vid henne så kickar hon eller bockar eller nått annat trams. Men jag hade inget val igår, sporrarna låg hemma. Vilken tur va..? Så har allt gått jätte bra, tills vi ska galoppera utan stigbyglar på voler. Oh, kul! tänkte jag först, eller inte.  för tt jag viste att henne galopp är något konstig, tidigare erfarenheter liksom... Och så tittar Cissi på volten jag är på. Och er mig driva på mer, så att hon galopperar med bakbenen också. Och så gjorde jag det. Och för att vara ärlig så hände det inte så mycket först. Så hon sa att jag skulle lägga på spöt också. Och först gick det ju bra. Men se när Cissi inte längre såg på, kickar Sally backut. Oh, jag vart  ju inte direkt chockad. För hon är känd för att göra knas saker på våra lektioner. Och när jag inte trillade av så fortsatte hon, bocka, sparka back och stegra.. Yes, tänkte man ju inte direkt, när man sitter där utan stigbyglar med ett dressyr spö i handen. Men tänker att man ska sitta kvar. Så jag knep mig fast med mina ben, men det är ju inte det bästa sättet. Man ja, va gör man inte när man har lite smått panik. Och kasta ifrån mig spöt lyckades jag också. Och när jag gjort det, så hade vi redan hunnit ett halv varv runt volten. Otroligt att jag inte hade ramlat av tidigare. Och med spöt borta kunde jag hålla i tyglarna ordentligt utan att behöva tänka på att inte lgga på spöt igen. Och sen så började hon lugnaa ner sig lite, men några bockningar, och sparkar hann hon med innan jag fick kontroll över henne igen. Och jag ramlade inte av!! Det va ju otroligt. Och det höll på så länge att jag minns hur det va.. Hahahaa annars så gör man ju inte det som jag tidigare sa. Och när hon var lugn igen, och jag kunde titta omkring för att se alla andras reaktion så började jag skratta!! Alla tre som var på samma volt som jag hade flytt till den andra volten, och såg helt förskräkta ut..! Och så kom frågorna, oh så oväntat, HUR GICK DET!? ÄR DU OKEJ?? Och då tänker man ju oftast inte som jag. Så jag bara fortsatte att skratta och får ur mig typ: "HAHAHA Men jag sirrer ju kvar, så varför skulle jag inte vara okej? HAHAHAHAA" , och "Det va länge sen jag va med om en så här action fylld ridlektion, oftast ser man ju bara andra som får flyga omkring lite" Och när jag sa det började alla gap skratta.. X3 vilken glädje spridare jag är, lyckas i en sån allvarlig situation vrida runt på det hela. Och få folk att skratta. Otroligt. Och sen så skulle vi byt volter, och galoppera i andra varvet. HAHAH och då var det ingen som ville vara på samm volt som jag X3 "Jag kan iaf få plats med en till omgång av cowboy leken, nu när jag är ensam här på den här sidan" sa jag då. Och skrattade.. Och då var det två personer som "offrade" sig. Och kom till volten jag var på. Det var Alice och Sara, dom två som är ldst i gruppen. Om man inte räknar med mig alltså. Fast dom går bara i sjuan.. Så det är en lite ålders skillnad där. Men ja, den här gången gick det bra. Och ingen kom till skada.

Och på tala om skador, så har jag nu fina blåbärken på insidan av mina lår.. HAHAHAHA   undra varför kan man ju..  :3 Ne, men jag tycker att man ska vara med om lite action fyllda saker lite oftare, det sätter perspektiv på saker och ting..

Ja, det här inlägget var ju inte så vettigt kommer jag på nu. Men ja, nu ska jag gå ner för trappor med mina ben, stela av tränings värk.

Hejs

Kommentarer
Postat av: Jennie

HAHAHAHAHAHA DU KÄNNER MIG FÖR VÄL HAHAHAH

jag är så trött och jag orkar verkligen inte läsa om vad du gör med dina läskiga hästar

:((((

saknar dig

2009-11-08 @ 08:20:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0